MINOLTA DIGITAL CAMERA

Ungern 13-17/3-07

In Historiskt återskapande, Utomlands by Administrator

Läs Furir Milds dagbok med alla sanningarna från resan!

Vi samlades hela gruppen på flygplatsen Soldaterna Mild, Moral, Råbult, Katt, Drill samt Löjtnant Finyak. Det var dags att styra kosa till Ungern igen för föreningen!

 

Dag 1

På flygplatsen innan vi drog vidare ut i vårt Europa så lyckades vi inhandla en present till vår vän Imre samt att även inmundiga ett par kall

Mellanlandade i Warszawa och klev slutligen av i Budapest. Inne i bagageutlämningen kommer det fram att soldat Råbult glömt sitt handbagage på flygplanet.

Och vad värre var så innehöll den bryggaren för framställan av äkta svenskt kaffe.

Straff höll på att både utdömas och verkställas inne på flygplatsen. Råbult slapp dock gatlopp då den servicevänliga personalen hämtade väskan från flygplanet och levererade den till bagagehallen. Vi möttes av välbekanta ansikten som hämtade oss med minibuss.

Vår egen lilla maskot Dani hade dagen till ära en tröja på sig med bild på en fin Svensk produkt. Hungriga som vargar var vi allihop så ett besök gjordes på en restaurang och Ungersk mat inmundigades med belåtenhet. Väl framme hos Imre bjöds det enligt ungersk tradition på ytterligare en stadig måltid som man inte kunde tacka nej till, så vi var mer än mätta och belåtna när vi kröp till kojs.

Dag 2

Dagen spenderades huvudsakligen i staden Kecskemét. Namnet betyder Getstaden och den har en get på bild i stadsvapnet. Inledningsvis besöktes en militaria affär. Det var som att släppa loss små barn i en godisbutik! Löjtnanten lämnade affären med en Attilasabel i sin ägo. Därefter vandrade vi runt i staden och kikade på både marknadsstånd och roliga byggnader. Vi blev till och från påminda om Löjtnantens lilla hund som inte fick följa med på denna resa. Vi smakade givetvis på Langos.

Smakupplevelsen överträffar allt med samma namn som serveras på Göteborgskalaset. Passade på att göra en kort visit hemma hos löjtnanten och hans bostad i Ungern. Vi passade även på att besöka den lokala lekplatsen där gamla ryska stridsfordon ingick i utrustningen.Tillbaka hos Imre träffade vi på truppen från Tyskland som tycke det var kul att se oss igen även om de saknade lilla Kaiser.

Vi träffade också på nya bekantskaper i form av en förening från Slovenien. Som brukligt så fick vi en rejäl måltid innan det kom lite information om morgondagens stora händelse.

Dag 3
Med Gunnebo som förlaga

Ungrarna firar sitt stora uppror mot Habsburgarna. Det var med stor stolthet vi kunde notera att Ungrarna hade tagit mycket inspiration från Gunnebo.

Reklamaffischen innehöll en stor bild från slagfältet vid Gunnebo. Ungerska försvarsmakten var på plats och deras hemvärn skötte parkeringarna, rekryterings material och uppvisning av försvarsutrustning. De hade till och med ett alkoholförbud i kraft till dess att alla uppvisningar var genomförda. Uppvisningarna var imponerande. Folkdanslag dansade och musiker spelade traditionell ungersk musik.

Sedan följde en uppvisning av Chicos (boskapsskötare) med konststycken av sällan skådat slag. Fyrspann med shetlandsponny. Ungersk post eller hur en person rider fyra hästar på en och samma gång. Husarer som visade sina färdigheter med häst och sabel. Därefter var det dags för parad där vi alla paraderade in för en gudstjänst inför det stora slaget. (känner vi igen Gunnebo?) 10000 besökare jublade och applåderade under vår inmarsch.

Ett präktigt slag!

Kändes mycket mäktigt med en så stor publik. Efter gudstjänsten formerade vi Gustavianer oss för att skydda artilleriet som sköt salva efter salva mot det fientliga artilleriet. Efter artilleriduellen så stormade husarer in från båda sidorna och det slog gnistor om sablarna i tumultet som utbröt.  Helt plötsligt slog husarerna från båda sidor till reträtt och vi inledde upptåget för en infanteridrabbning. Plötsligt under marschen blir vi angripna av husarer som stormade fram rakt emot oss.

I drabbningen som följde höll vi på att mista vår löjtnant. En husar hade lyckats flankera oss och gick till angrepp mot löjtnanten som försvarade sig med sin värja. Soldat Mild som precis innan slaget hade blivit befordrad till Furir Mild var mycket nära att tvingas ta befälet över truppen.Soldat Råbult gjorde sig värdig sitt namn då han på egen hand med ett rasande angrepp i klassisk Sven Dufva anda med sin huggare ensam tvingade några husarer till reträtt. Med detta gav han oss tid att formera en karré och därefter omgruppera till ett chargeringsangrepp mot husarerna.

En uppvisning i obskyr disciplinär förmåga…

Man kan konstatera att man blir väldigt liten på slagfältet då man angrips av kavalleri. Vi klarade oss från slaget utan allt för stora blessyrer och senare på kvällen kunde vi köra en liten improviserad uppvisning av Gustaviansk disciplin.Kanske inte så märkvärdigt för oss Gustavianer men mycket imponerande för de övriga gästerna.

Tilltala Löjtnanten med ”Gud bevare Löjtnanten” innan man säger vad man har att säga. Lyd blint ditt befäl, säger han ”Hämta en öl” så hämtar man en öl och när man överlämnar denna öl så väntar man på nästa order. Vi roade oss med att se reaktionerna från de övriga deltagarna.Kommer han inte att sluta stå i givakt när löjtnanten går till baren? Han står fortfarande i givakt! Välter han om man knuffar honom?

Kommer inte löjtnanten att glömma bort killen när han dricker öl i baren. Jublet steg när Furir Mild beordrades in i baren för nya uppgifter efter 10 minuter i givakt utanför baren. Gustavianer säger att om man inte gillar disciplin så låter man sig inte värvas till von Saltzas regemente.

Dag 4

Vi utnyttjade dagen till att åka på sightseeing. Vi besökte en botanisk trädgård med många knepiga växter, intressant för de med gröna fingrar.

Det vi utan botanik intresse väntade på var nog besöket i badet. Vi badade i vatten från underjordiska källor 38 grader varmt vatten! Det hade en färg av Spendrup´s lättöl, men vi brydde oss inte om att kolla om det var lika smaklöst. Tiden gick fort när man låg och njöt i det varma vattnet. Plötsligt var dagen bara slut och vi åkte tillbaka till hotellet.

Dag 5 lördag

Våra gamla vänner från Tyskland och våra nya från Slovenien åkte hem.

Vi passade på att ta en liten shoppingtur. Matkulturen är rik i Ungern. Maten på hotellet har visat oss detta men ett besök i en livsmedelsaffär undanröjde alla tvivel.

Enormt utbud och humana priser även med ungerska mått mätt. Inga stora mängder med färdigportioner. Det var charkuterivaror, grönsaker och kryddor i långa rader.

Vi passade på att handla in lite av det som vi som svenskar helst vill ha när det gäller varor. Ungrarna har en dryck som heter Palinka. Det är ett brännvin framställt av frukt som smakar mycket gott. Tillbaka hos Imre för vår sista natt som hans gäster så passade vi på att tacka genom att överräcka kristallsnöbollen samt personligen tacka delar av hans personal.

Han kontrade då med att bjuda på en festmåltid utan tidigare skådat slag, och då är vi härdade av all festmat vi fått tidigare. Köttvaror av alla möjliga sorter serverat på träfat.

Vi var tvungna och kommentera att vi kanske hade blivit bjudna på mer än vi ansåg oss värda. Imre svarade med att det enda han krävde av oss var att vi inte skulle bjuda hans husarer på ärtsoppa på Gunnebo en gång till. Nästan stumma inför denna fantastiska måltid var det inte svårt att dyrt och heligt ge honom ett sådant löfte.

Framåt kvällen när vi var tillbaka på hotellet så levde vi som om vi hade hotellet för oss själva vilket vi också hade.

Många skrönor kommer att berättas om denna kväll. Furir Mild som inte ville väcka soldat Moral som han trodde låg och sov genom att tända ljuset, föll som en fura över ett par kängor som han själv ställt på golvet. Soldat Drill som försökte överrösta soldat Morals snarningar med trumman utan att lyckas vare sig överrösta eller väcka soldat Moral. Soldat Katts sång om att släppa väder på varandra med mera.

Trots gårdagens kraftansamlig för att skapa underlag för skrönor så vaknade vi alla i tid för att åka med taxi till flygplatsen. Vi stod redo packade och klara 07:30 som vi kommit överens med löjtnanten om dagen innan. Men vad var löjtnanten? Vaknade inte av klockan var hans förklaring när han till sist kom till hotellet efter att ha övernattat hemma i sin lägenhet.

Vi satt och stirrade på klockan hela vägen till flygplatsen. Väl där fick vi gå före alla andra i incheckningen och formligen rusa ut till Gaten.  Vi hann precis fram lagom till att de började ropa ut våra namn och be oss snabba på.

Hemresa!

Denna gång gick flygresan direkt till Göteborg men vädrets makter gav oss en rejäl åktur inför landningen. Det kittlade ordentligt i magen innan planet med en rejäl smäll tog mark.

Men äventyret var inte över för det, inne vid bagage utlämningen tyckte tullverket att soldat Drill och soldat Katt såg lite skumma ut så de fick en extra noggrann genomgång innan vi kunde samlas utanför där ett rejält pusskalas bröt ut då den lilla hunden vi alla saknat fick återse sin husse.

Glada och nöjda tog vi farväl och på återseende av varandra. Dagbok skriven av: Furir Mild