Torsdagen den 23/7-09 kl 10.30 träffade Mikael Tilander och Ann Albinsson från WG Lena Rangström som är 1:e Intendent på Livrustkammaren som finns i källaren på Stockholms slott, för att titta på den Nationella dräkten ifrån 1790 talet, samma dräkt som finns på deras hemsida i svart och eldröd siden.
Historia om Nationella dräkten – ”Ett folk, en dräkt”
Klädlyxen vid de europeiska hoven var enorm och hovfolkets ekonomiska börda tung. För att komma till rätta med problemet blev det vanligt bland hoven att skapa särskilda uniformer för vistelsen på de olika lustslotten. Överflödsförordningar som hade till syfte att reglera lyximporten och gynna inhemsk tillverkning utfärdades i Sverige under 1700-talet. Det var inte ovanligt med smuggling.
Gustav III:s nationella dräkt bestod inte enbart av en hovdräkt utan nationella dräkter skapades även till andra samhällsgrupper. För borgerskapet bestämdes den sk. allmänna dräkten, som kunde vara av valfri färg men bars oftast i svart. Högre tjänstemän vid hovrätterna, krigs- och amiralitetskollegierna och akademistaten berördes också av reformen. Också militärdräkterna ändrades. En del av prästerna valde själva att bära en dräkt av det nya snittet. Den enda samhällsgruppen som inte berördes var allmogen.
Den nya dräkten hade en vid ärmlös kappa, en kort jacka med tungförsedda axelkarmar, en väst av samma längd och ett par knäbyxor. Vardagsdräkten vid hovet gick i svart och eldrött, galadräkten i blått och vitt. Kvinnodräkten hade uppstående krage och åtsnörda gallerpuffärmar. Den nya dräkten skulle sys av svensktillverkade tyger för att gynna de inhemska klädesfabrikanterna.
Eftersom vi vill återskapa denna dräkt så mailades det flitigt i vintras och det resulterade i att vi blev inbjuden till att titta dräkten själva med vita hanskar, självklart en pulshöjare, så vi bestämde ett datum.
Dräkten fanns i två kartonger- en med jacka och byxor, den andra med kappa och skärp och inlindade i tunt silkespapper.
Vad man inte upptäcker då man endast har kopparsnitt som upplaga för mönster, är alla sömmar, hur använde man tyget, vad har man för typ av tyg etc. detta kunde vi nu dokumentera med bilder och ritningar.
Slutprodukten av detta är att få till en dräkt och ett mönster med beskrivning som är en kopia av den vi tittat på.
Spets på kappan, vanligt använd spets.
Spets på jackan också vanligt använd.
Ändan på bältet, denna typen av spets fanns även på andra kläder i utställningen såg vi.
På byxorna var insidan av lintyg och man hade vaxat dom delar som man hade som lucka fram och fickors insidor i vissa fall då det skulle vara lite styvare.
Knapparna var av tenn och platta som man klär med tyg eller brodyr.
Efter som siden var dyrt användes lintyg där man kunde och endast siden på ställen som syns väl, här i axelklaffarna, för att få volym så var underdelen fylld, kanske av löst lin så som man stoppade stolar.
Mvh
Mikael och Ann